Born 2 fish

Sedan barnsben har fiske varit en del av mitt liv. Man kan nog säga att det var ofrånkomligt att just fiske skulle komma att bli mitt största intresse.
Min pappa har fiskat i hela sitt liv och jag, med resten av familjen, har följt med på åtskilliga fiskeresor till Norge. Jag minns dom väl och jag minns dom med glädje. Vid just den tidpunkten var kanske inte fiske det som tilltalade mig mest, men jag tyckte det var skönt att åka från Stockholms hetluft till rofylldheten i naturen. Jag upptäckte dock ganska snart att älvarna i NordNorge är otacksamt kalla och myggen oförskämt närgångna. Jag hade hemlängtan inom 24 timmar. Redan till nästa sommar var dock både det kalla älvvattnet och myggorna glömda och jag längtade åter till Norge. Som den tonåring jag var längtade jag dock hem igen efter första myggbettet.

Idag är det annorlunda. Idag ser jag skönheten i naturen, harmonin i miljön och spänningen i fisket, och jag skulle ge vad som helst för att få stå i en älv dagarna i ända. Myggorna och det allt som oftast kalla älvarna är en del av härligheten.

Första gången jag fiskade minns jag inte men jag har många andra starka minnen av åren som gått.
Jag minns min första lax i Målsälv. Jag var nog inte mer än 13 år och pappa satte ihop ett spö med fluga och plastkula. Han hade säkert en förhoppning om att en harr skulle haka på och väcka ett fiskeintresse till liv. Jag fick en lax på 3,5 kg, som för övrigt blev den största landade laxen den semestern. Mitt fiskeintresse var fött. Flugan var en Professor stl 10 som idag har en något skadad krok.

Jag minns när jag fick min första Ambassadeur av pappa för några år sedan. Det var en classic 5000 tillsammans med ett spinnspö av märket Sjösländan SS Pro 10 fot 5-30 gram.
Jag testade utrustningen första gången i Ljungan och har nog aldrig använt så många svordomar under en och samma dag. Inte för att utrustningen var dålig på något vis utan för att jag inte förstod hur man kastar med något annat än en haspelrulle. Jag betalade 120 kr för ett fiskekort och ägnade 95% av tiden till att trassla ut lina ur rullen. Jag överdriver inte när jag säger att det såg ut som ett illa byggt skatbo. ”Du lär dig” fick jag höra men trodde inte en sekund på det och tyckte kort och gott att det var en dum idé att överge haspelrullen. Varför krångla till allt?, tänkte jag.
Idag kan jag knappt kasta med en haspelrulle och använder min trotjänare Ambassadeur i alla möjliga, och omöjliga, situationer. Den har bland annat lyckats landa en lax på över 10 kg i Beiarälven.

Första gången jag fick ett tvåhands flugspö i handen (vilket inte är länge sedan) svor jag lika mycket som första gången jag provade min Ambassadeur i Ljungan. Dumheter, tänkte jag, det finns ju Ambassadeur! Varför krångla till allt?
Sommaren 2013 gav jag flugfisket en andra chans och vadade grinigt ut i Beiarälven med pappas flugspö och blev helt såld!
Jag kommer inte överge min Ambassadeur, den kommer bara få en finare plats på hyllan för att ge plats åt mitt nyväckta intresse, flugfiske.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.